Midsommar

Tror att jag haft den finaste midsommaraftonen någonsin!
Till och med Filip sa nu när vi kom hem på kvällen:
- mamma, det var den bästa midsommar vi haft.
Och när han satt på utedasset säger han:
-ja, jag skulle nog kunna bli van med att leva så här :)
Så farligt är det inte.

Känns som att dagen verkligen var som tagen ur en midsommardröm.
Vi var ute på landet, barnen byggde midsommarstång, det bands kransar, vi hade långbord, dans runt stången, liten femkamp för barnens skull.
Verkligen som man vill att det ska vara.

Och jag kan inte nog säga vilka underbara, underbara människor de är!!
Tack snälla ni för att ni så snällt och med öppna armar välkomnat oss in i familjen!
Det är så här alla borde få ha det...

Amanda hade en fundering häromdagen om släktbanden och vilket förhållande jag har till mina syskons pappa. Jag förklarade att jag var uppvuxen med honom och att han varit gift med mormor. Alltså var han även som min pappa när jag var yngre.
Så idag, då hette han inte längre "Micke i Stockholm" för Amanda.
Nu var det Morfar! :)
Och jag tycker att det känns skönt att vi efter åren fortfarande räknas för han som hans barn och att vi fått en sån fin kontakt nu.
Och att Amanda lyser så över att ha en "morfar" som hon sitter i knä på och filosoferar med. Det värmer i mammahjärtat eftersom hon inte haft någon riktig morfar.
Filip studerar naturligtvis som vanligt allting på avstånd, men med en viss nyfikenhet och en del frågor.
Verkligen skillnad på mina kottar i deras framfart här i livet :)

Finns egentligen inte så mycket mer att säga än att dagen var som sagt: PERFEKT.
Och imorgon...eller, vänta nu, IDAG är det ju dax för bröllop. Klockan var visst ny dag redan :)
Ska bli sååå spännande att få se ett kyrkbröllop. Faktiskt första gången jag går på ett sådant...

Borde nog ta mig några timmars sömn nu. Är ju trots allt lite småtrött...

Natti