Only the lonely

Här sitter jag, alldeles i min ensamhet. Barnen i skolan och en sovande man. Ja, han får sova så här länge när han ska iväg och jobba natt sen!

Vid det här laget har väl ingen missat vad jag tycker om mysiga höstmornar?

För det är höst nu. Även om solen skiner från en blå himmel i denna stund och det förmodligen finns de som tappert hänger kvar i efterdyningarna av sommaren och vägrar släppa taget.

Men sorry, den finns inte längre.

Sommar 2011 har gått i graven. Och officiellt är det nu höst.

Det känns direkt i hela kroppen när man vaknar tidigt på morgonen och tittar ut genom fönstret.

Nu gled jag av spåret lite...

Det jag ville säga egentligen var att den här årstiden önskar jag verkligen att jag fick vara "hemmafru". Skulle så gärna vilja vara hemma med barnen varje morgon. Tycker det är tokmysigt att få kliva upp med dem tidigt, äta frukost och bara ha den här stunden. Den är guld värd inser jag nu när jag fått vara hemma med dem två mornar.

Och varför just bara hösten?
Naturligtvis inte bara nu, men det är nånting magiskt med de där tidiga höstmornarna som får mig att trivas och känna mig så harmonisk - Därför.