Lagomt till lunchrasten på jobbet så ringer de från skolan och har en hängig Amanda där. Varm och gråtmild. Var bara att packa ihop sina saker och bege sig hemmåt. Tur man har en extremt snäll arbetskompis som lovade att röja undan vid maskinen efter mig, så jag kunde åka på en gång. Tack Sari!
Ringde läkaren idag, var läge för en ny konakt. Och som vanligt är han världens bästa och hjälpte mig direkt. Nu hoppas vi på det här!!
Nu blir det fundera på middagen och mysa lite med min lillskrutta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar